Hemma

 

Ordet hemma är ett ord med starka, personliga associationer. Hemma för mig är inte hemma för dig, om man säger så. Men i grund och botten är innebörden av ordet hemma detsamma för de flesta, oavsett om vi bor i en gul liten stuga i norra Sverige eller någon annanstans på jorden. Det är hemma vi kan pusta ut och vila efter en arbetsdag. Det är hemma vi kan längta till när vi reser bort. Och det är hemma vi har våra saker och grejer och pryttlar som i allra högsta grad är en del av ens hem.

 

Min mamma har nyss flyttat från sin lägenhet till ett äldreboende ett par hundra meter bort. Hon har fått en mindre lägenhet helt i enlighet med hennes fysiska behov och med en ännu bättre utsikt. Innan hon flyttade var hon lite nedstämd och orolig över hur det skulle bli. Hon hade ju bott i sin dåvarande lägenhet i några år och kände att det var hennes hem. Men jag sa då att "..du får ju dina saker med dig som också är en del av ditt hem". När vi sedan satt i den nya lägenheten frågade hon mig om hon skulle flytta något mer eller om det var här hon skulle bo. Då jag svarade att "ja, det är här du ska bo" blev hon lugn i den förvissningen. Medan vi drack kaffe och slötittade på skidåkningen på tv, sa hon något i stil med "Ja, jag har ju mina saker här, så det känns bra."

 

Och är det inte så det är. Eller som Paul Young sjunger "Where ever I lay my hat, is my home". Där våra saker är, där är vårt hem. På så sätt kan vi skapa ett provisoriskt "hemma" på jobbet med bilder på familjen och andra personliga attiraljer på kontorsskrivbordet eller i skolbänken med ett eget pennfack och egna suddgummin. Ett annat uttryck jag gillar, också på engelska, är "My home is where my heart is". Mitt hem är där mitt hjärta finns. Det tolkar jag ungefär som att jag trivs på den plats jag kallar mitt hem, så till den grad att den blir en del av mig med mina grejer och pryttlar.